Vi satte oss ner med Emma, som är projektledare för vårt projekt Community Based Rehabilitation, i Jordanien. Hon delade lite om utmaningarna som de möter under rådande pandemi, men också några av de uppmuntrande saker som hon har sett ske den senaste tiden.
Emma leder CBR-projektet som är riktat till byarna och områdena runtom Jordaniens huvudstad Amman. Projektets mål är att stötta familjer som har barn med funktionsvariationer av olika slag. Precis som projektets namn föreslår så är syftet att vara baserat i samhället, att utgå från gräsrötterna där de arbetar. Genom att utgå inifrån samhället, från gräsrötterna, har projektet som ambition att hjälpa barn med funktionsvariationer så att deras rättigheter upprätthålls och att de får leva ett värdigt liv.
Vad är då några utmaningar med projektet som Emma ser det?
”Normalt så möter vi utmaningar, men nu, uppenbarligen, på grund av pandemin finns det ännu mer”, uttrycker Emma. En av de sakerna som hon påpekar är den sociala distanseringen och att nära kontakt är otillåtet på grund av restriktionerna i landet.
En av förändringarna de bar tvungna att göra med det centret, som de har öppet för familjer och barn, där de ofta tar emot större grupper, var att minska antalet deltagare i aktiviteter och bara ta emot mindre grupper. Detta har inneburit en stor utmaning, eftersom syftet med de större grupperna är för barnen att tillåtas socialisera och interagera med andra barn och på så sätt utveckla en bättre social kapacitet och förmåga.
”Bara några dagar innan intervjun”, berättar Emma, ”var de tvungna att stänga ner centret helt”. Detta på grund av att pandemin hade nått ut till byarna och områden kring huvudstaden och därför hade myndigheter behövt höja restriktionerna. Operation Mercy tog de nödvändiga åtgärder som krävdes för att minska risken för spridning av viruset.
Men, som Emma berättar, har nedstägningarna av samhället påverkan på barnen de jobbar med. ”I våras när vi behövde stänga ned centret helt och hållet, såg vi en nedgång i välmående och utvecklingen hos några av barnen”, beskriver Emma.
Men Emma och hennes kollegor är beslutsamma i att låta familjerna veta att de fortfarande är där för dom efter att myndigheterna har lyft restriktionerna. Genom en fortsatt kontakt med föräldrarna, försäkras de om att det finns stöd genom de svåra omständigheterna.
Vi frågade Emma om hon kunde dela med oss, några av hennes tankar kring kampanjen ”Hopp & Ljus” och hur hon ser dessa två i projektet som hon leder.
När hon får frågan lyser Emma genast upp och nämner de människor som projektet har nått ut till under åren. Specifikt så kommer hon ihåg en berättelse om en liten flicka som hade fått hjälp genom dem och som vid flera tillfällen hade besökt centret med sin familj. Denna tjej är tre år gammal och har ryggmärgsbråck vilket gör att hon inte har någon rörelseförmåga i benen. Hennes familj är beduiner, bor i tält och flyttar runt beroende på var de kan hitta betesmark för sina boskap.
”Den stimulering som denna tjej har fått genom CBR-arbetet, genom olika kroppsövningar och lek, har betytt livet för henne”, berättar Emma. Tjejen har berättat för alla hennes vänner och familj om de saker som hon gjort på centret och när Emma och hennes kollegor har kommit för att besöka henne och familjen.
Emma fortsätter berätta att flickans pappa hade fått en jobbmöjlighet i en annan del av landet och på grund av detta behövde hela familjen flytta med. När den lilla flicka insåg detta och att hon inte skulle få besöka centret på grund av detta var det som, ”hela hennes värld föll samman”, som Emma uttrycker det.
När pappan fick se dotterns reaktion på att de skulle flytta bestämde han sig för att det var bättre att stanna i området, så att dottern kunde fortsätta gå till centret och delta i de aktiviteter som erbjuds där. Detta berättar Emma är ett uppmuntrande exempel på attitydförändringar som sker i de samhällen och familjer som Operation Mercy jobbar med.
Om du vill ha mer information och veta hur du specifikt kan stödja CBR-projektet, gå vidare här på vår hemsida.
